Tar tunnelbanan för att åka till Erik och en fest på KTH.
En man på tunnelbanan börjar prata med mig. Han säger att han ska gå av vid Karlaplan för att promenera, Han går av och jag åker vidare. Jag upptäcker att jag tagit fel tunnelbana och kliver av för att åka tillbaka. Tunnelbanan kommer och jag stiger på, när vi åker förbi Karlaplan stiger samma man som jag pratat med innan på tåget. Sätter sig mitt emot mig...
Det skrämmer mig. Vad hände med promenaden.. och hur stor är chansen att man träffar samma man två gånger sådär... Jag frågar honom vad som hände med promenaden.. Han säger att han har promenerat.. och det kanske han har -men knappast ikväll..
Han skrämmer mig så jag går av tunnelbanan och går upp ur stationen, fast jag egentligen ska byta tåg.. men jag tänker att jag ska gå ner om en stund igen för att ta tåget... Vill bara bort från promenad-mannen.
Börjar prata med en man, han vill bjuda mig på öl.. tänker att en öl passar utmärkt. Sedan kan jag gå tillbaka och ta tunnelbanan till Erik. Vi går till Grodan,
Han: Jag har 670 000kr på mitt kort.
Jag: jaha.. varför? Det låter dumt att gå omkring med så mycket pengar på kortet..
Han: Pengar har aldrig varit ett bekymmer för mig.. Får jag bjuda dig på något att dricka?
Jag: Tack, men det har du redan gjort.. vinet här..
Han: (går iväg till baren, kommer tillbaka med ett glas) Varsågod.. Det är det dyraste champangen dom har. 300kr/glaset.. Jag har så mycket pengar. Jag har 670 000kr på mitt kort..
670 000kr på kortet och jag kan inte låta bli att undra om han förvarar sina hjärnceller där också..
Träffade många trevliga människor och kvällen blev ett äventyr, jag kom aldrig till erik och KTH festen.. Jag hittad något mycket bättre.
fortsättning följer...
söndag 14 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar