Varje vecka åker jag till Medborgarplatsen.. där går jag en kort promenad.. väldigt kort.
Jag åker inte dit för att promenera.. Jag åker dit för att komma underfund med saker.. eller för att sluta komma underfund med saker. För att jag börjat gå i samtalsterapi. För att betala någon för att lyssna på mig. Betala någon för att fråga mig saker.. Frågor som jag ibland inte ens svarar på.

Det är inte det att jag mår sämre nu än vad jag gjort innan. Snarare vill jag tro att jag mår bättre. Just därför åker jag dit, för att nu pallar jag. För att jag älskar mig själv för mycket för att kunna låta bli. För att jag vill göra så sjukt jävla mycket.. För att jag aldrig kommer bli nöjd.. För att jag aldrig kommer sluta försöka bli nöjd.. För att jag oxå vill att jag ska vara någon som kan ha en lägenhet i borlänge, jobba på Fön å blås, och ha en bil som startar ibland.. Jag kommer aldrig bli någon som har en sådan bil.

Därför åker jag dit och går en kort promenad.. väldigt kort.