år 2040 e fan om jävligt länge.

Jag är hemma i Dalarna och hälsar på, tog sista tåget i går kväll, kom fram lagom tills mamma och pappa skulle gå och lägga sig.
Idag har jag gått runt i byn och hälsat på släkt och vänner.
Imorgon tidigt åker jag hem igen. Jag och min namnlösa kanin.

Det sköna med att vara här är att jag inte har någon cykel.
Jag har iofs ingen cykel i stockholm, eller någon annan stans heller.
Men här kan jag knata hem till närmaste kusin och låna mig en cykel. Det gjorde jag idag. Sedan cyklade jag runt i Gagnef en stund, och gjorde även ett besök på banken. Tänkte att nu har jag ju ändå fast jobb. Jag klarade provanställningen fin fint. Nu ska jag bli lite mera vuxen. Eller kanske tvärtom.. Nu ska ja styra upp allting så pass mycket att jag sen kan vara riktigt oansvarig utan att det skadar. Så nu har jag börjat pensionsspara, månadspara och fixat lite med lånet.
Sjukt skönt. Men nu efteråt vet jag inte om ja tänkte helt rätt när jag satt där..
Nu i efterhand så tänker jag att det hade varit smart att tänka efter hur mycket pengar jag behöver för att leva på en månad... när jag satt där så tänkte ja -hur mycket pengar vill jag ha sparat ihop på ett år.. Jävligt mycket pengar tänkte jag.
Hur mycket pengar vill jag ha när jag e gammal.. Jävligt mycket pengar tänkte jag där med.
Hur länge vill jag dras med mitt lån? till igår typ...

Hur mycket nudlar kommer jag få äta? jävligt mycket nudlar...
Men man är bara ung en gång.. och unga människor kan inte hantera pengar..
så jag gömmer dom i en burk tills jag har lärt mig. Nu vill jag va fattig med mina studentkompisar, och mina jag får bara jobba 2 dagar den här veckan kompisar.
Nu e det slut med rosa drinkar och taxiåkande.. Nu knäpper vi en öl och tar tunnelbanan.!