Jag vill vara en självständig tjej. Jag vill känna att jag är lika lycklig själv som tillsammans med någon annan. Jag är ingen halv människa.
Jag funderar på att köpa en ny säng. En 90-säng. Möjligen 105.. Sängen jag har nu är ett hav. Jag känner mig väldigt ensam i den. Även om det egentligen inte är kallt så känner jag mig frusen när jag ligger i den, jag fryser för att den är så stor och jag är så liten och alles själv. Det är nästan så att den är så stor att när väckarklockan ringer på morgonen så vet jag inte åt vilket håll jag ska krypa för att komma till stegen och kunna klättra ner från min säng. Och grejen är att jag inte har någonting emot att sova ensam, jag tror bara att jag skulle känna mig mycket mer som en inte halv människa om jag sov i en mindre säng.
Föräldrarna tycker det är korkat. Tycker att jag ska köpa en stor säng. Att man behöver en stor säng. Det tycker föräldrarna för att dom räknar med att jag kommer vara två. Dom tänker att man måste vara två för att vara hel.
Jag uppskattar mig själv mer så här! Och ska jag leva resten av mitt liv tillsammans med mig,,, så är det nog på tiden att jag börjar lyssna på vad jag tycker.
2 kommentarer:
Stor säng är ju kanon Frida! Jag skulle vilja ha en större säng. 120 räcker knappt till längre. Är så van att breda ut mig så det funkar ju absolut inte att dela den med någon annan. Men att ha en 140 helt själv, med dubbelsängstäcke, skulle vara riktigt nice :) //M
å! dubbeltäcke är så mysigt! sånna kan man både rulla in sig i, samtidigt som d e massa täcke kvar att knöla till som stor vall i sängen som man kan ligga och krama om! det enda dumma är att det är svårt att hitta ut ur dom sen.. och att dom e så tunga att bära runt på om man vill gå inlindad i täcket!
Skicka en kommentar